Solcellernas historia

Solcellernas historia

Med tanke på att de endast nyligen har blivit vanligt förekommande, har solcellerna en förhållandevis lång historia. Den effekt som ligger till grund för deras funktion, den fotovoltaiska effekten, bevisades nämligen för första gången år 1839, av Edmond Becquerel, när han bara var 19 år gammal. Han konstruerade då även världens första fotovoltaiska cell – dock med så liten effekt att den inte kunde användas praktiskt. Den första användbara solcellen konstruerades inte förrän 1954. Uppfinnarna var Calvin Souther Fuller, Daryl Chapin och Gerald Pearson, och snart efter detta skulle solcellerna hamna i rampljuset, då de installerades på satelliten Vanguard I år 1958. Än idag används solceller på satelliter för att få tillgång till el.

Kommersiellt var solcellerna till en början så dyra att de endast användes på avlägsna platser som inte hade tillgång till elnätet, till exempel sommarstugor och fyrar (och satelliter). I takt med att priserna för solceller har sjunkit har dock allt fler villaägare börjat installera solceller på sina hus, som ett sätt att sänka sina elkostnader och producera hållbar el. Om du funderar på att investera i solceller till ditt hus, men du är osäker på om du har råd eller inte, kan det vara bra att läsa på om hur man budgeterar sin privatekonomi, liksom vilka möjligheter det finns när det kommer till att låna pengar. Du kan läsa mer här om allt som rör privatekonomi och lån.

Fördelar och nackdelar med solkraft

Fördelar och nackdelar med solkraft

Tekniken bakom solkraft har funnits sedan 1970-talet, men det är först på senare år som detta sätt att producera el har börjat omtalas och användas i större utsträckning. Det man måste fråga sig när solkraften expanderar allt mer är naturligtvis vilka fördelar och nackdelar den för med sig.

En nackdel med solkraft är att den, liksom vindkraft och vågkraft, är beroende av väder och vind. Under molniga perioder minskar därför produktionen, vilket gör att det är svårt att vara helt beroende av solkraft – man måste ofta komplettera med en annan form av energiproduktion. Av samma anledning är det bara värt att satsa på solkraft i större utsträckning i länder eller regioner med många soltimmar per år, till exempel södra Spanien, Kalifornien och delar av Japan. Detta eftersom det är kostsamt att installera solpaneler och upprätta solkraftverk, en kostnad som man bara får tillbaka om man kan producera en viss mängd kilowattimmar per år.Solar_Plant_kl

Den uppenbara fördelen med solkraft är naturligtvis att det är en förnybar form av energi som inte använder sig av fossila bränslen för att producera energi. Det skapas därför inga skadliga utsläpp när man producerar el med hjälp av solkraft. Den enda negativa påverkan på miljön som solkraft har är den relativt lilla mängd utsläpp som skapas när man producerar själva solpanelerna.

En annan fördel är att solenergi kan närproduceras så till den grad att det är hushållen som använder elen som producerar större delen av den. Redan idag går det nämligen att som privatperson installera solceller på taket till sin villa, och börja producera el som man använder i sitt eget hem. En annan fördel med detta är att man, under de perioder som solen lyser mycket och det produceras ett överskott, kan sälja detta överskott till elbolag, som sedan säljer elen vidare till sina konsumenter. På det sättet bidrar man till en renare elproduktion även för de som inte har egna solpaneler.

Vissa fördelar av solens strålning, som D-vitamin, kan man dock bara tillgodogöra sig genom att själv vistas i solen och suga upp solstrålarna. Därför är det bra att inte bara ha solceller hemma, utan också en bra uppsättning utemöbler, där man kan sitta länge och sola sig. Du hittar utemöbler för alla smaker på Byggmax.se.

Energimyndigheten

Energimyndigheten

Energimyndigheten heter egentligen Statens energimyndighet. Det är en svensk myndighet som arbetar under Näringsdepartementet, och har som huvudsaklig uppgift att ställa om Sveriges energisystem mot att bli miljömässigt och ekonomiskt hållbart, till exempel genom att utöka vårt användande av förnybara energikällor som solkraft, vindkraft och vågkraft. Samtidigt måste de dock kontrollera att vårt samhälle har trygg energiförsörjning.

För att kunna skapa en hållbar energiförsörjning som också är ekonomiskt lönsam krävs mer forskning och utveckling av de existerande förnybara energikällorna. Än så länge är nämligen många av de mest miljövänliga alternativen, till exempel vågkraft, alldeles för dyra för att kunna användas kommersiellt. Därför arbetar Energimyndigheten också för att främja forskning, innovation, affärsutveckling, kommersialisering och marknadsintroduktion av ny teknik och nya tjänster inom energiområdet. Energimyndigheten har flera långsiktiga mål som styr deras verksamhet, däribland 20/20/20-målen som beslutades av Europaparlamentet, generationsmålen och miljökvalitetsmålen. Dessutom skapas varje år ett regleringsbrev från regeringen, där myndighetens uppdrag fastslås och där instruktioner för deras arbete finns.800px-Fortet_Eskilstuna

Trots att miljömedvetenheten framförallt har ökat drastiskt hos allmänheten under de senaste fem åren, bildades Energimyndigheten redan 1998. Det skedde genom att myndighetens verksamhet bröts ut ur Nätmyndigheten, som dittills varit ansvarig för det som idag ligger under Energimyndigheten. Ur Energimyndigheten har ytterligare en myndighet brutits ut i sin tur, nämligen Energimarknadsinspektionen. Energimarknadsinspektionen bildades 2008, och är en förvaltningsmyndighet med uppdrag att utöva tillsyn över energimarknaden, styra regelverket på marknaden och sköta tillståndsprövning på densamma.

Det är dock inte bara på myndighetsnivå som arbete pågår för att ställa om energisystemet för att bli mer hållbart – även privatpersoner och företag påverkar utvecklingen genom att medvetet välja el som kommer från så kallade ”gröna” energikällor, till exempel solkraft. Många företag idag anlitar energikonsulter för att få hjälp med att göra sin verksamhet så energieffektiv som möjligt. Om du arbetar som konsult, oavsett om det är energikonsult eller en annan form av konsult, skulle du med stor sannolikhet tycka att det vore skönt att slippa en del av det pappersarbete som följer med att driva ett eget företag. Det kan du också göra genom att låta Fakturino hjälpa dig med att sälja fakturor. På det sättet får du mer tid över till att hjälpa dina uppdragsgivare.

Termisk solkraft

Termisk solkraft

Forskare söker idag ständigt efter nya sätt att producera el från förnybara energikällor, och de har på flera sätt lyckats. Idag kan vi få en större eller mindre del av vår el från källor som vågkraft, vattenkraft och vindkraft. En förnybar energikälla som slog igenom på 1970-talet var solkraft.Foto_aére_de_solnovas_y_torre_junio_2010

Solkraft kan omvandlas till el på två sätt. Man kan använda sig av den fotoelektriska effekten via så kallad fotovoltaik – det som gemene man känner igen som solceller. Solcellerna omvandlar ljus till el med hjälp av det fysikaliska fenomen som är känt som den fotovoltaiska eller fotoelektriska effekten. Man kan också omvandla solens energi till el med hjälp av termisk solkraft. Detta kallas på engelska för CSP, vilket står för Concentrated Solar Power. Och det är just det som denna teknik går ut på – att koncentrera solljuset. För att göra det använder man sig av stora linser eller speglar, ofta utspridda på ett stort fält, för att fånga upp mycket solljus. Speglarna eller linserna riktar solljuset till en koncentrerad punkt, till exempel ett torn, mitt i fältet. När ljuset träffar tornet omvandlas det till värme, som i sin tur driver en värmemaskin. Denna är vanligen en ångturbin. Värmemaskinen är kopplad till en elektrisk generator, och på det sättet kan man producera el.

Det finns både fördelar och nackdelar med termisk solkraft jämfört med att använda solceller. Denna typ av solkraft är mer känslig för moln som skymmer solen, eftersom produktionen sjunker mer än vad den gör när man använder solceller. Å andra sidan kan man med termisk solkraft fortsätta att producera el en liten stund efter att solen slutat lysa. Det beror på att kraftverken har en viss inbyggd termisk kapacitet. Trots det är termisk solkraft av förklarliga skäl vanligast i länder med många soltimmar per år, till exempel Spanien.

Om du vurmar för miljön, och gärna använder dig av solkraft, strävar du sannolikt efter att vara så grön som möjligt i alla aspekter av livet. Om du kör en dieselbil kan det då vara en bra idé att dieseloptimera den, för att minska dess bränsleförbrukning. Du kan få hjälp med dieseloptimering på dieselkraft.se.

Solens strålning

Solens strålning

Solen som strålar ner på jorden är en förutsättning för allt liv på vår planet. Utan solen skulle växterna inte kunna producera syre, och temperaturen på jorden utan solens värme skulle inte tillåta förekomst av liv. Av den värmeenergi som solen strålar mot jorden reflekteras ungefär 30 procent bort från oss igen, och 70 procent absorberas. Denna värmeenergi använder vi människor inte bara för att överleva, utan också för att göra våra liv bättre, till exempel genom att omvandla solstrålarna till elektricitet med hjälp av solceller, och på andra sätt inom industri, transport och uppvärmning.The_Sun_by_the_Atmospheric_Imaging_Assembly_of_NASA's_Solar_Dynamics_Observatory_-_20100819

Solens strålar medför dock inte bara fördelar. Förutom ljus och värme strålar solen nämligen även ultraviolett strålning ner på jorden och på människorna här. Den ultravioletta strålningen kan i sin tur delas in i tre typer av UV-strålning: UVA-strålning, UVB-strålning och UVC-strålning. Den sistnämnda strålningen, UVC-strålningen, filtreras bort av ozonlagret, och har därför ingen påverkan på människor. UVA-strålning är den strålning vi vill komma åt när vi solar – det är den strålningen som tränger djupast ner i huden och gör pigmentet mörkare. På lång sikt har dock även denna strålning negativa effekter, eftersom den gör huden tjockare och åldrar den i förtid. Den farligaste av de tre UV-strålningarna är dock UVB-strålning, som kan orsaka hudcancer, malignt melanom. Det är UVB-strålningen som gör att vi bränner oss om vi vistas i solen för länge. Dessa brännskador skadar cellernas DNA, vilket kan leda till just hudcancer.

Det är därför viktigt att skydda sig ordentligt när man vistas i solen. Det är inte bara när man aktivt solar som man riskerar att bränna sig, eftersom solens strålar och UV-strålningen når fram även när man sitter i skuggan. Därför bör man smörja in sig regelbundet med en solkräm som har hög solskyddsfaktor (15 eller högre) och som skyddar mot både UVA- och UVB-strålning.

Vi svenskar är dåliga på att skydda oss mot solen, trots att vi solar mer än vad man gör i många andra länder. Det kanske har sin naturliga förklaring, eftersom många sannolikt känner sig svultna på solljus efter den långa, mörka vintern. Men man måste alltså komma ihåg att när man har köpt sina billiga utemöbler för att möta våren på uteplatsen också komplettera med ett ordentligt parasoll och en flaska med bra solkräm.